Cologne minn. Dec 20, 1916
Guds nåd och frid vare med och öfver oss alla.
Angående vår broders frånfälle så vill jag skrifva några rader till eder.
Wår broder Swante Berlin dog den 3 December 1916, i en ålder af 66 år 9 mån. och 15 dagar gammal, och efterlemnar såsom närmast sörjande två söner och en dotter, samt en Broder här i Wäst Union, Mr. Brahee [dvs August, som skriver brevet] och en Broder i Sverige [dvs broder Johan, mottagaren av brevet]. ~ Så lydde tacksägelsen.
På tisdagen den 5 försiggick begrafningen i East Unions kyrka. Jag, Walter, Frida och Anna var med till kyrkan och prästen gjorde ett vackert loftal öfver honom.
Likena bäres alltid in i kyrkorna här, och jordfästningen förrättas inne när det är kallt, och till kista går alla fram och kastar en sista blick på den afsomnade. Och sedan bäres kistan ut till grafven.
De 3 sista versarne af Psalmen 483 och de 3 sista av salmen 488 sjungdes och sångkören sjungde två sånger. Och under det kistan firades ned i grafven, så sjungdes en sånga.
Wår broder började blifva sjuk i somras, så han besökte Docktor i Minneapolis, och var der i 3 veckor och blef bättre, men fick icke stanna der längre för hemma-sonen Gustaf tyckte det kostade för mucke. Icke långt efter hans hemkomst så kände han sig lika dålig igen. Och så blef han sängliggande. Den Docktorn som besökte honom, sade det vara kräfta i magen. Till slut kunde han icke äta något vidare, utan han nästan svälte ihjäl, och han blef så afmagrad, så att hans lik var nästan oigenkänligt.
Om sitt jordiska "hus" hadde han dock beställt medan han hadde hälsa eller strax efter sin hustrus död i vintras så sålde han af både löst och fast till den ungsta sonen Gustaf, för 7.000 dollar och delade det i 3 delar.
Men det är ingen som vet rektigt, hur dem gjorde med den älsde sonen August, för han har icke varit hemma på flere år. När hans Moder dog kom han hem till hennes begrafning, men blef icke hemkallad förrän efter hennes död.
Nu blef han hemkallad när hans fader låg sjuk och var hemma en tid omkring en månad, och han sade åt folk att han stannar tills fadren dött, men omkring två veckor före, vardt han försvunnen och var icke hemma på begrafningen. Och Gustaf sade att han sökt, efter August i Minneapolis med både bref och telefon, men intet träffat honom. Men söndagen efter var August i kyrkan har jag hört. ~ Hvad som påstås så kommer icke bröderna väl öfverens. August har varit mucke ute i verlden, och är en fin cevilliserad person, och Gustaf är en hemmagjord "ideat" och kan icke vara i lag med hvarken ungdom eller äldre. En Dum-högfärdig påfogel som tucker sig något vara ändock. =
Nu vill jag nämna att vårt hälsotillstånd är Gudi lof för oss alla godt, förutom att jag är, nu som andra vintrar, så godt som innestängd när det är kallt, för jag får så hård hosta, så jag må akta mig väl för förkylning, annars är jag frisk och stark, fast jag icke duger till att gå ut och göra det allra minsta för andedrägten tages ifrån mig. Men när det är varmt som i somras då mådde jag bra, och orkade arbeta ock.
Mor är dock extra rask, och kry, som en 25 års jenta. Ner hon tucker att hon icke har nog att göra hemma så går hon bort och kommer hem med stora knuten fulla med söndriga vantar, och strumper, som skall bötas och stoppas och ibland kommer hon hem med någon eller några söndriga skor och då får jag arbete hem till mig..
Hvad grödan beträffar så fick vi bra utaf alla slag, föruttom hveten, den blef knapt hhalf skörd, och så dålig till förresten, men priset är deremot dubblet högt, så farmarne gör lika stora pengar. Alla farmprodukter äro dyra. - och allt hvad man behöfver köpa är dyrt.
2)
Ja nu till bröllop!!
Ni får väl snart göra flera Bröllop eftersom ni gjorde ett sånt sju-sjungande storslaget kalas förleden sommar. Den gamla goda svänska bröllopsseden lefver upp igen. Det är trefvligt att höra.
Jag undrar, och vill fråga! om eder ärade måg Albin Svanson har varit här i landet någon gång, för många år sen var en Svenna son i Östers[?] och hälsade på oss en jul. - och våra pojka de skrattar än i dag, då de tänker på den historien han omtalade, hur det gick till när Swante klo sprängde sig på grynvälling, os.w.
Jag vill i korthet omtala att det är icke så längesedan, som det firades dubbel-bröllop här hos oss. På söndags e.m den 26 Nov. Då blefvo vi och Williams angenämt öfverraskade af fränder och vänner, både nära och fjerran, till och med vår måg, Alvin Stomberg, August Anderson, Winthrop med hustru och en son och dotter och Williams syster och svåger med en son och en dotter ifrån Winthrop. Omkring 90 personer med små och stora, så att alla rummen voro fullsättata. Det var vår 40de och Williams och Fridas 20de års bröllopsdag, och till minne af dagens betudelse så öfverlemnades till oss några pjeser af slipadt glas. Och Williams fick en summa penningar. ~Och August från Winthrop han höll tvenne inträsanta tal, om "förr och nu", vilka aflästes med både skratt och handklappningar., och luckönskningar att 10 år härefter kommer dem igen och firar vårt guldbröllop. - och jag önskade dem wälkomna åter. - ja, vi har i sanning mucket att tacka både Gud och menniskor för!! För ett så långt och lyckligt, i både Med- och Mot-gång kärleksfullt äktenskap.
I går hadde vi bref och en paket julpresänter ifrån "vår" systerdotter Mrs. Paulson. Dem lefver på sin farm och har det bra, och 5 barn. Hon omtalade att hennes faster, som varit hennes fostermoder, dödt den 9 dennes af ålderdomssvaghet, 83 år 1 dag gammal. Hennes farbroder lefver än. ~
Ifrån systersonen, Oskar Wig, har vi bref allt som oftast, dem har 2 barn. Han är kasör på en Bank i Wiskonsin. ~ Williams har giftat bort sin äldsa Dotter Mabel i sommar med en gårdbos son Herrey Mellborg [Harry Mellberg]. Dem har räntat [arranderat] en farm i East Union.
Ja nu är ett fasa stass må ni tro allra mäst med inköp och utskickning af julpresänter. Idag har vi afsändt en låda till Paulsons. Klädningstuger [klädestyger] till barnen och ett förkläde till henne. - I morgon afgår en paket till Ada, och hennes lilla Char-Lotta. Williams och deras måg kommer till oss julafton. Vi firar alltid julafton tillsammans, ett år på hvardera plats, och då har vi julgran. Och så kommer Santa Klas på qvällen, med alla möjligheter till både äldre och ungre [yngre], och då står glädjen högt i tak. ~
Ja jag har i fludda tider med mången åstundan tänkt att jula hos eder någon gång. Men nu försvinner allt mer och mer, både tro och hopp, allt eftersom dagarna fluckta. Och jag närmas allt fortare och fortare det målet som oss alla förestår. Och Gud hjelpe oss i sin nåd, att vi alla finge fira högtid, hos Barnet som för oss är födt och Lammet som för vår skuld dödat är. Herre förhjelp oss alla dertill, är min innerligaste julönskan, till eder och god fortsättning på det nua året. Och nu slutar jag för denna gång, och hoppas att ni lefva i hälsa, glädje och förnöjsamhet.
Tecknar Broderligen August med familj.
Tillagt längs med kanten på sida 6 och 7: Jag bad Tåa-Gustaf hälsa eder. Jag sände honom bref sist i november. Hälsa vänner och bekanta ifrån oss.
Tillagt på ett litet avrivet papper: Jag har helre icke hört någonting ifrån Herman, och jag förstår icke hvarföre han icke gör reda för sig men hvad jag af honom kunde förstå så ämnade han taga betalt för sina resor och besvär. Och kanske Hospitalet i St. Paul tog och betalt då kan det väl intet vidare vara igen. Men han kunde ju likväl gifva eder räckning.
Som ni ser av mitt bref, så kan jag icke göra några lustresor till Minneapolis i vinter, och intet ändå för Herman sade, att Gustaf sade att jag behöfde icke hafva reda på hans penningar eller hans afärer. Och derföre vet jag ingenting. Skrifva ni till Herman sjelfva och ni får nog reda påt, tänker jag.
Translation:
Cologne minn. Dec 20, 1916
God's mercy and peace be with and over all of us.
Regarding our brother's departure, I will write a few lines to you.
Our brother Swante Berlin died on December 3, 1916, at the age of 66 years 9 months. and 15 days old, leaving as the closest mourning two sons and a daughter, as well as a brother here in West Union, Mr. Brahee [i.e. August, who writes the letter] and a brother in Sweden [i.e. Brother Johan, the recipient of the letter]. ~ So read the thanksgiving.
On Tuesday, 5, the funeral took place in East Union Church. I, Walter, Frida and Anna joined in the church and the priest made a beautiful eulogy about him.
The bodies are always carried into the churches here, and the burial takes place insiden when it is cold, and to the coffin everyone walks and throws a last glance at the deceased. And then the coffin is carried out to the grave.
The last 3 verses of Hymn 483 and the last 3 of the hymn 488 were sung and the singing choir sung two songs. And when the coffin was lowered down into the tomb, a song was sung.
Our brother started to get sick this summer so he visited Docktor in Minneapolis and stayed there for 3 weeks and got better but did not stay longer for the "home son" Gustaf thought it cost too much. Not long after his return, he felt as bad again. And then he became bedridden. The Docktor who visited him at home said it was cancer [in old Swedish kräfta = crab] in the stomach. In the end he could not eat anything much, so he was almost starved to death, and he loosed so much weight that his corpse was almost unrecognazable.
However, about his earthly "house" he had arranged while he still had the health or just after his wife's death last winter, when he sold both loose and immovable property to the youngest son Gustaf for $ 7,000 and divided it into 3 parts.
But nobody knows realy how they did with the eldst son August, because he has not been home for several years. When his mother died, he came home for her funeral, but was not called home until after her death.
Now he was called home when his father was ill and was home for about a month, and he told people he would stay until his father died, but about two weeks before, he disappeared and was not at home for the funeral. And Gustaf said that he looked for August in Minneapolis with both letters and phone, but did not reach him. But I heard that the Sunday after August visited the church. ~ What is alleged, the brothers do not agree well. August has been around a lot of out in the world, and is a nice civillized person, and Gustaf is a homemade "idiat" and can not get along with neither youth nor elder. A dumd-haughty peacock that still thinks something of himself. =
Now I want to mention that our state of health is, God's praise, for all of us good, except I am, now like other winters, as good as shut up inside when it's cold, because I get such a hard cough, so I have to be careful not to get a cold, apart from that I'm healthy and strong, though I'm not good for going out and doing even the least [little effort] before the breath is taken away from me. But when it's hot like last summer, I felt good and was able [had energy] to work too.
Mom, however, is extra quick and fit, and like a 25-year old girl. When she thinks she does not have enough to do at home she goes away and comes home with a big bundel full of torn mittens or socks to be patched and mended and sometimes she comes home with a couple or more broken shoes and then I get work home to me..
As for the crop, we got a lot of all kinds except wheat, it was barely half harvest, and bad [quality], but the price is double so high, so the farmers make the same amount of money. All farm products are expensive. - and all things that you need to buy are expensive.
2)
Yes, now for weddings !!
I think you'll soon be making several weddings because you made such a "seven-singing" [splendid] magnificent celebration the other summer. The old good Swedish wedding tradition lives again. It's nice to hear.
I wonder and want to ask! if your honored son-in-law, Albin Svenson, has been here in the country at some point in time, many years ago, a Svenna son was in East [Union?] and visited us at Christmas. - and our boys, they are still laughing today when they think of the story he mentioned, how it happened when Swante "claw" exploded on gruel, ettc.
I would like to briefly mention that it is not so long that there was a double-wedding here with us. On Sunday p.m., the 26th of November. Then we and the Williamses were pleasantly surprised by family and friends, both near and far, even our son-in-law, Alvin Stomberg, August Anderson, Winthrop with his wife and a son and daughter and Williams' sister, brother-in-law with a son and a daughter from Winthrop. About 90 people counting the small and grown-ups, so all the rooms were full. It was our 40th and Williams' and Frida's 20th wedding anniversary, and in memory of the importance of the day, some pieces [objects] of cut glass were handed over to us. And the Williamses got a sum of money. ~ And August from Winthrop, he held two interessting speeches, about "the past and the present", which were read to both laughter and hand clpas., and congratulations that in 10 years, they will come back and celebrate our gold wedding. - and I wished them all welcome back. - Yes, we really have a lot to thank both God and men for !! For such a long and happy, both in good and hard times, marriage full of love.
Yesterday we had letters and a package of Christmas presents from "our" niece Mrs. Paulson. They live on their farm and are well, and have 5 children. She mentioned that her aunt, who was her foster mother, died on the 9th of this [month] of old-age weakness, 83 years 1 day old. Her uncle still lives. ~
From the sister's son [nephew], Oskar Wig, we have letters most often, they have 2 children. He is cashier of a Bank in Wisconsin. ~ Williams has married off his oldest daughter Mabel this summer with a neighbour's son Herrey Mellborg [Harry Mellberg]. They are renting a farm in East Union.
Yes, now we have terribly much to organize, you can understand, with all the purchasing and mailing of Christmas presents. Today we have sent a box to the Paulsons. Cloth for the kids and an apron for her. - Tomorrow, a package will be sent to Ada, and her little Char-Lotta. The Williamses and their son-in-law will come to us on Christmas Eve. We always celebrate Christmas Eve together, one year in each place, and then we have a Christmas tree. And then Santa Klaus comes on night, with all conceiveable gifts for both elderly and young, and then the joy is great [high]. ~
Yes, in past times i have often thought to have Christmas [to Christmas as a verb] with you. But now more and more both faith and hope disappear as the days flee. And faster and faster I get close to the goal [end] that is in store for all of us. And God help us in his mercy, that we all may celebrate the holiday, with the child born to us, and the Lamb who for our sake was killed. Lord, help us all unto this - this is my most sincere Christmas wish for you and a good continuation in the new year. And now I end for this time, and hope you live in health, joy and contentment.
Notes Brother August with family.
Added along the edges of pages 6 and 7: I asked Tåa-Gustaf to give my greetings to you. I sent him a letter the last of November. Greet all friends and acquaintances from us.
Added to a torn piece of paper: I have also not heard anything from Herman, and I do not understand why he does not make everything right [when it comes to costs/money?] but what I could understand from him was he thought to be paid for his travels and inconveniences. And maybe the hospital in St. Paul charged, then there is probably not some much left. But he could still give you an account.
As you can see from my letter, I can not make any leisure trips to Minneapolis this winter, and in addition Herman said that Gustaf said that I did not need to know his money or his businesses. And so I know nothing. Write to Herman yourself and you'll probably find it out, I suppose.
Guds nåd och frid vare med och öfver oss alla.
Angående vår broders frånfälle så vill jag skrifva några rader till eder.
Wår broder Swante Berlin dog den 3 December 1916, i en ålder af 66 år 9 mån. och 15 dagar gammal, och efterlemnar såsom närmast sörjande två söner och en dotter, samt en Broder här i Wäst Union, Mr. Brahee [dvs August, som skriver brevet] och en Broder i Sverige [dvs broder Johan, mottagaren av brevet]. ~ Så lydde tacksägelsen.
På tisdagen den 5 försiggick begrafningen i East Unions kyrka. Jag, Walter, Frida och Anna var med till kyrkan och prästen gjorde ett vackert loftal öfver honom.
Likena bäres alltid in i kyrkorna här, och jordfästningen förrättas inne när det är kallt, och till kista går alla fram och kastar en sista blick på den afsomnade. Och sedan bäres kistan ut till grafven.
De 3 sista versarne af Psalmen 483 och de 3 sista av salmen 488 sjungdes och sångkören sjungde två sånger. Och under det kistan firades ned i grafven, så sjungdes en sånga.
Wår broder började blifva sjuk i somras, så han besökte Docktor i Minneapolis, och var der i 3 veckor och blef bättre, men fick icke stanna der längre för hemma-sonen Gustaf tyckte det kostade för mucke. Icke långt efter hans hemkomst så kände han sig lika dålig igen. Och så blef han sängliggande. Den Docktorn som besökte honom, sade det vara kräfta i magen. Till slut kunde han icke äta något vidare, utan han nästan svälte ihjäl, och han blef så afmagrad, så att hans lik var nästan oigenkänligt.
Om sitt jordiska "hus" hadde han dock beställt medan han hadde hälsa eller strax efter sin hustrus död i vintras så sålde han af både löst och fast till den ungsta sonen Gustaf, för 7.000 dollar och delade det i 3 delar.
Men det är ingen som vet rektigt, hur dem gjorde med den älsde sonen August, för han har icke varit hemma på flere år. När hans Moder dog kom han hem till hennes begrafning, men blef icke hemkallad förrän efter hennes död.
Nu blef han hemkallad när hans fader låg sjuk och var hemma en tid omkring en månad, och han sade åt folk att han stannar tills fadren dött, men omkring två veckor före, vardt han försvunnen och var icke hemma på begrafningen. Och Gustaf sade att han sökt, efter August i Minneapolis med både bref och telefon, men intet träffat honom. Men söndagen efter var August i kyrkan har jag hört. ~ Hvad som påstås så kommer icke bröderna väl öfverens. August har varit mucke ute i verlden, och är en fin cevilliserad person, och Gustaf är en hemmagjord "ideat" och kan icke vara i lag med hvarken ungdom eller äldre. En Dum-högfärdig påfogel som tucker sig något vara ändock. =
Nu vill jag nämna att vårt hälsotillstånd är Gudi lof för oss alla godt, förutom att jag är, nu som andra vintrar, så godt som innestängd när det är kallt, för jag får så hård hosta, så jag må akta mig väl för förkylning, annars är jag frisk och stark, fast jag icke duger till att gå ut och göra det allra minsta för andedrägten tages ifrån mig. Men när det är varmt som i somras då mådde jag bra, och orkade arbeta ock.
Mor är dock extra rask, och kry, som en 25 års jenta. Ner hon tucker att hon icke har nog att göra hemma så går hon bort och kommer hem med stora knuten fulla med söndriga vantar, och strumper, som skall bötas och stoppas och ibland kommer hon hem med någon eller några söndriga skor och då får jag arbete hem till mig..
Hvad grödan beträffar så fick vi bra utaf alla slag, föruttom hveten, den blef knapt hhalf skörd, och så dålig till förresten, men priset är deremot dubblet högt, så farmarne gör lika stora pengar. Alla farmprodukter äro dyra. - och allt hvad man behöfver köpa är dyrt.
2)
Ja nu till bröllop!!
Ni får väl snart göra flera Bröllop eftersom ni gjorde ett sånt sju-sjungande storslaget kalas förleden sommar. Den gamla goda svänska bröllopsseden lefver upp igen. Det är trefvligt att höra.
Jag undrar, och vill fråga! om eder ärade måg Albin Svanson har varit här i landet någon gång, för många år sen var en Svenna son i Östers[?] och hälsade på oss en jul. - och våra pojka de skrattar än i dag, då de tänker på den historien han omtalade, hur det gick till när Swante klo sprängde sig på grynvälling, os.w.
Jag vill i korthet omtala att det är icke så längesedan, som det firades dubbel-bröllop här hos oss. På söndags e.m den 26 Nov. Då blefvo vi och Williams angenämt öfverraskade af fränder och vänner, både nära och fjerran, till och med vår måg, Alvin Stomberg, August Anderson, Winthrop med hustru och en son och dotter och Williams syster och svåger med en son och en dotter ifrån Winthrop. Omkring 90 personer med små och stora, så att alla rummen voro fullsättata. Det var vår 40de och Williams och Fridas 20de års bröllopsdag, och till minne af dagens betudelse så öfverlemnades till oss några pjeser af slipadt glas. Och Williams fick en summa penningar. ~Och August från Winthrop han höll tvenne inträsanta tal, om "förr och nu", vilka aflästes med både skratt och handklappningar., och luckönskningar att 10 år härefter kommer dem igen och firar vårt guldbröllop. - och jag önskade dem wälkomna åter. - ja, vi har i sanning mucket att tacka både Gud och menniskor för!! För ett så långt och lyckligt, i både Med- och Mot-gång kärleksfullt äktenskap.
I går hadde vi bref och en paket julpresänter ifrån "vår" systerdotter Mrs. Paulson. Dem lefver på sin farm och har det bra, och 5 barn. Hon omtalade att hennes faster, som varit hennes fostermoder, dödt den 9 dennes af ålderdomssvaghet, 83 år 1 dag gammal. Hennes farbroder lefver än. ~
Ifrån systersonen, Oskar Wig, har vi bref allt som oftast, dem har 2 barn. Han är kasör på en Bank i Wiskonsin. ~ Williams har giftat bort sin äldsa Dotter Mabel i sommar med en gårdbos son Herrey Mellborg [Harry Mellberg]. Dem har räntat [arranderat] en farm i East Union.
Ja nu är ett fasa stass må ni tro allra mäst med inköp och utskickning af julpresänter. Idag har vi afsändt en låda till Paulsons. Klädningstuger [klädestyger] till barnen och ett förkläde till henne. - I morgon afgår en paket till Ada, och hennes lilla Char-Lotta. Williams och deras måg kommer till oss julafton. Vi firar alltid julafton tillsammans, ett år på hvardera plats, och då har vi julgran. Och så kommer Santa Klas på qvällen, med alla möjligheter till både äldre och ungre [yngre], och då står glädjen högt i tak. ~
Ja jag har i fludda tider med mången åstundan tänkt att jula hos eder någon gång. Men nu försvinner allt mer och mer, både tro och hopp, allt eftersom dagarna fluckta. Och jag närmas allt fortare och fortare det målet som oss alla förestår. Och Gud hjelpe oss i sin nåd, att vi alla finge fira högtid, hos Barnet som för oss är födt och Lammet som för vår skuld dödat är. Herre förhjelp oss alla dertill, är min innerligaste julönskan, till eder och god fortsättning på det nua året. Och nu slutar jag för denna gång, och hoppas att ni lefva i hälsa, glädje och förnöjsamhet.
Tecknar Broderligen August med familj.
Tillagt längs med kanten på sida 6 och 7: Jag bad Tåa-Gustaf hälsa eder. Jag sände honom bref sist i november. Hälsa vänner och bekanta ifrån oss.
Tillagt på ett litet avrivet papper: Jag har helre icke hört någonting ifrån Herman, och jag förstår icke hvarföre han icke gör reda för sig men hvad jag af honom kunde förstå så ämnade han taga betalt för sina resor och besvär. Och kanske Hospitalet i St. Paul tog och betalt då kan det väl intet vidare vara igen. Men han kunde ju likväl gifva eder räckning.
Som ni ser av mitt bref, så kan jag icke göra några lustresor till Minneapolis i vinter, och intet ändå för Herman sade, att Gustaf sade att jag behöfde icke hafva reda på hans penningar eller hans afärer. Och derföre vet jag ingenting. Skrifva ni till Herman sjelfva och ni får nog reda påt, tänker jag.
Translation:
Cologne minn. Dec 20, 1916
God's mercy and peace be with and over all of us.
Regarding our brother's departure, I will write a few lines to you.
Our brother Swante Berlin died on December 3, 1916, at the age of 66 years 9 months. and 15 days old, leaving as the closest mourning two sons and a daughter, as well as a brother here in West Union, Mr. Brahee [i.e. August, who writes the letter] and a brother in Sweden [i.e. Brother Johan, the recipient of the letter]. ~ So read the thanksgiving.
On Tuesday, 5, the funeral took place in East Union Church. I, Walter, Frida and Anna joined in the church and the priest made a beautiful eulogy about him.
The bodies are always carried into the churches here, and the burial takes place insiden when it is cold, and to the coffin everyone walks and throws a last glance at the deceased. And then the coffin is carried out to the grave.
The last 3 verses of Hymn 483 and the last 3 of the hymn 488 were sung and the singing choir sung two songs. And when the coffin was lowered down into the tomb, a song was sung.
Our brother started to get sick this summer so he visited Docktor in Minneapolis and stayed there for 3 weeks and got better but did not stay longer for the "home son" Gustaf thought it cost too much. Not long after his return, he felt as bad again. And then he became bedridden. The Docktor who visited him at home said it was cancer [in old Swedish kräfta = crab] in the stomach. In the end he could not eat anything much, so he was almost starved to death, and he loosed so much weight that his corpse was almost unrecognazable.
However, about his earthly "house" he had arranged while he still had the health or just after his wife's death last winter, when he sold both loose and immovable property to the youngest son Gustaf for $ 7,000 and divided it into 3 parts.
But nobody knows realy how they did with the eldst son August, because he has not been home for several years. When his mother died, he came home for her funeral, but was not called home until after her death.
Now he was called home when his father was ill and was home for about a month, and he told people he would stay until his father died, but about two weeks before, he disappeared and was not at home for the funeral. And Gustaf said that he looked for August in Minneapolis with both letters and phone, but did not reach him. But I heard that the Sunday after August visited the church. ~ What is alleged, the brothers do not agree well. August has been around a lot of out in the world, and is a nice civillized person, and Gustaf is a homemade "idiat" and can not get along with neither youth nor elder. A dumd-haughty peacock that still thinks something of himself. =
Now I want to mention that our state of health is, God's praise, for all of us good, except I am, now like other winters, as good as shut up inside when it's cold, because I get such a hard cough, so I have to be careful not to get a cold, apart from that I'm healthy and strong, though I'm not good for going out and doing even the least [little effort] before the breath is taken away from me. But when it's hot like last summer, I felt good and was able [had energy] to work too.
Mom, however, is extra quick and fit, and like a 25-year old girl. When she thinks she does not have enough to do at home she goes away and comes home with a big bundel full of torn mittens or socks to be patched and mended and sometimes she comes home with a couple or more broken shoes and then I get work home to me..
As for the crop, we got a lot of all kinds except wheat, it was barely half harvest, and bad [quality], but the price is double so high, so the farmers make the same amount of money. All farm products are expensive. - and all things that you need to buy are expensive.
2)
Yes, now for weddings !!
I think you'll soon be making several weddings because you made such a "seven-singing" [splendid] magnificent celebration the other summer. The old good Swedish wedding tradition lives again. It's nice to hear.
I wonder and want to ask! if your honored son-in-law, Albin Svenson, has been here in the country at some point in time, many years ago, a Svenna son was in East [Union?] and visited us at Christmas. - and our boys, they are still laughing today when they think of the story he mentioned, how it happened when Swante "claw" exploded on gruel, ettc.
I would like to briefly mention that it is not so long that there was a double-wedding here with us. On Sunday p.m., the 26th of November. Then we and the Williamses were pleasantly surprised by family and friends, both near and far, even our son-in-law, Alvin Stomberg, August Anderson, Winthrop with his wife and a son and daughter and Williams' sister, brother-in-law with a son and a daughter from Winthrop. About 90 people counting the small and grown-ups, so all the rooms were full. It was our 40th and Williams' and Frida's 20th wedding anniversary, and in memory of the importance of the day, some pieces [objects] of cut glass were handed over to us. And the Williamses got a sum of money. ~ And August from Winthrop, he held two interessting speeches, about "the past and the present", which were read to both laughter and hand clpas., and congratulations that in 10 years, they will come back and celebrate our gold wedding. - and I wished them all welcome back. - Yes, we really have a lot to thank both God and men for !! For such a long and happy, both in good and hard times, marriage full of love.
Yesterday we had letters and a package of Christmas presents from "our" niece Mrs. Paulson. They live on their farm and are well, and have 5 children. She mentioned that her aunt, who was her foster mother, died on the 9th of this [month] of old-age weakness, 83 years 1 day old. Her uncle still lives. ~
From the sister's son [nephew], Oskar Wig, we have letters most often, they have 2 children. He is cashier of a Bank in Wisconsin. ~ Williams has married off his oldest daughter Mabel this summer with a neighbour's son Herrey Mellborg [Harry Mellberg]. They are renting a farm in East Union.
Yes, now we have terribly much to organize, you can understand, with all the purchasing and mailing of Christmas presents. Today we have sent a box to the Paulsons. Cloth for the kids and an apron for her. - Tomorrow, a package will be sent to Ada, and her little Char-Lotta. The Williamses and their son-in-law will come to us on Christmas Eve. We always celebrate Christmas Eve together, one year in each place, and then we have a Christmas tree. And then Santa Klaus comes on night, with all conceiveable gifts for both elderly and young, and then the joy is great [high]. ~
Yes, in past times i have often thought to have Christmas [to Christmas as a verb] with you. But now more and more both faith and hope disappear as the days flee. And faster and faster I get close to the goal [end] that is in store for all of us. And God help us in his mercy, that we all may celebrate the holiday, with the child born to us, and the Lamb who for our sake was killed. Lord, help us all unto this - this is my most sincere Christmas wish for you and a good continuation in the new year. And now I end for this time, and hope you live in health, joy and contentment.
Notes Brother August with family.
Added along the edges of pages 6 and 7: I asked Tåa-Gustaf to give my greetings to you. I sent him a letter the last of November. Greet all friends and acquaintances from us.
Added to a torn piece of paper: I have also not heard anything from Herman, and I do not understand why he does not make everything right [when it comes to costs/money?] but what I could understand from him was he thought to be paid for his travels and inconveniences. And maybe the hospital in St. Paul charged, then there is probably not some much left. But he could still give you an account.
As you can see from my letter, I can not make any leisure trips to Minneapolis this winter, and in addition Herman said that Gustaf said that I did not need to know his money or his businesses. And so I know nothing. Write to Herman yourself and you'll probably find it out, I suppose.
